Elina Vikström

• Lindsay Porter: Assassination
• Terry Goodkind: Statyns hemlighet
• Michael Grant: Övergivna
• Henrik Fexeus: När du gör som jag vill
• Fredrik Lindblom: Röd skymning
• Anne Rice: Interview with the vampire
• Haruki Murakami: 1Q84
• Lotta Olivekrona: Vrentrilogin
• Markus Zusak: Boktjuven
• John Ajvide Lindqvist: Människohamn
• John Ajvide Lindqvist: Lilla stjärna
• Camilla Läckberg: Fyrvaktaren
• Arnaldur Indridason: Frostnätter
• Elizabeth George: Innan döden kom
• Paulo Coelho: Segraren står ensam

.... jag har mycket att läsa.

Min sjukdom har äntligen givit med sig! Vilket tillåter att jag och Elina far och ser Potter imorgon. Det känns verkligen mysko - nu blir det inga fler filmer. Varje gång man har sett den nya, så har man ju sagt ”jahapp, då är det väl typ ett år till nästa då”. Nu kan man ju inte säga det längre! Katastrof!

Harry Potter och hemligheternas kammare var nog den första ”riktiga” boken jag läste själv. Och när jag säger riktig bok syftar jag på en bok som är längre än tvåhundra sidor och saknar bilder. Undrar hur många böcker jag läst sedan dess? Hur många böcker har jag läst, som jag inte kommer ihåg? Om jag inte kommer ihåg något av dem, betyder det att det inte var nödvändigt av mig att läsa dem?

~

Nu försvinner jag hemifrån! Klockan nio går bilen från Sävar, och kvart över tio går bussen mot Klippen! Har aldrig varit något större fan av bussar, men man får väl leva med det - det är ju värt det. Sovsäck och ryggsäck är inhandlade (hemskt dyra var de), ryggsäcken är hårt packad och är typ lika stor som jag. Okej, kanske inte, men nästan.

Sådär på tal om ingenting läste jag en väldigt trevlig bok igår, ”Höstmörkrets drakar”. Ganska bra, synbart influerad av Sagan om Ringen. Det fanns bara en sak jag störde mig på, och den störde jag mig på något så fruktansvärt. En av huvudkaraktärerna hade en helande kristallstav, vilket innebär att ingen dör. Två karaktärer dog egentligen, men de blev helade av staven och så var allt frid och fröjd igen. Morrrrr. Jag ville att de skulle dö.

En annan skum grej med boken: en av karaktärerna hade blivit attackerad av en drake. Köttet hade smält, det satt bara några brända köttstycken lite här och där över skelettet. Ögongloberna hade smält de också, och runnit ut över ansiktet. Och han levde fortfarande och var vid medvetande?! Hur tusan gick det till?!

~

Okej, så senaste inlägget var alltså den 26 juni - sedan dess har det ändå hänt relativt mycket. Inte viktigt, inte sådär jätteintressant, men ändå mycket. Ärligt talat så orkar jag inte skriva om allting - är alldeles för lat. Tror inte att någon skulle ha läst hela det inlägget.

Men tänker säga en sak: när Elina sov över här så flummade vi runt lite, och jag kom att fundera på en sak.

Varför heter en gäsp gäsp? Är det någon sorts tolkning av hur det låter när man gäspar? Och inom engelskan säger man ju yawn - är ett också en ljudtolkning? Innebär det att vi och engelsmännen gäspar olika? Överanalyserar jag saken? Är detta en kunskap som kan förändra världen? Hjälp mig att komma fram till en slutsats!

~